På sommaren ser Stockholms skärgård ut som en plats där hela Sverige bestämt sig för att trängas på samma brygga. Hus som stått mörka får liv igen. Restauranger öppnar, färjor fylls.
Sedan kommer oktober.
Uteserveringarna försvinner, fritidshusen släcks och de som fortfarande står på bryggan väntar inte på solnedgången. De väntar på båten till jobbet eller på att någon ska komma hem.
Nu visar en ny rapport från Region Stockholm att avståndet mellan sommarens skärgård och människornas skärgård är större än många kanske föreställer sig.
7 712 människor – i ett hav av öar
År 2024 var 7 712 människor folkbokförda i det område som rapporten definierar som Stockholms skärgård: öar utan fast bro- eller tunnelförbindelse. Det motsvarar ungefär 0,3 procent av länets befolkning.
Sedan år 2000 har folkmängden ökat med 13 procent. I Stockholms län som helhet är ökningen 36 procent under samma tid. Skärgården växer alltså, men i en helt annan takt än storstaden som ligger ett stenkast och ibland en lång båtresa bort.
Och framför allt blir den äldre.
Hela 36 procent av skärgårdsborna var över 65 år 2024, jämfört med 15 procent i länet som helhet. Barn och ungdomar mellan 0 och 19 år utgjorde bara 14 procent i skärgården, mot 23 procent i länet.
Siffrorna är inte bara siffror. De beskriver vilka som kommer att behöva vård, vilka som kan hålla företag öppna och hur många barnfamiljer som kan bära upp en skola.
Rapporten pekar inte ut någon skola som ska stänga. Men den visar varför servicen är en framtidsfråga.
Fem hus – ett åretrunthem
Det finns en annan siffra som säger ännu mer om livet mellan högsäsongerna. Region Stockholm redovisar drygt 20 100 fritidshus år 2025, medan antalet bofasta hushåll var omkring 4 000 år 2024.
Grovt räknat är bara ett av fem hus knutet till ett permanentboende hushåll.
Det betyder inte att fritidshusen är ett problem i sig. De skapar arbeten, omsättning och ett enormt engagemang för öarna. Men de skapar också en märklig sorts befolkningspuls: gott om människor i juli, betydligt färre som behöver vardaglig service i januari.
En butik ska överleva båda årstiderna. Detsamma gäller transporter och annan samhällsservice. För en företagare hjälper inte alltid en fantastisk juli när november ska betalas.
Den som vill flytta hit behöver mer än en vacker bostadsannons. Det måste gå att få ihop vardagen.
Sju av tio lämnar ön för att arbeta
Rapporten visar att 70 procent av de sysselsatta skärgårdsborna pendlade till fastlandet 2023. Bara tre av tio både bodde och arbetade i skärgården.
Det gör båttrafik, vägfärjor och anslutningar till mer än transportfrågor. En missad förbindelse kan betyda en missad arbetsdag. Ett förändrat tidtabellsläge kan göra skillnaden mellan att kunna bo kvar och behöva flytta.
Byggverksamhet är den största branschen bland dem som arbetar i skärgården. Turism och restauranger är synliga under sommaren, men vardagsekonomin vilar också på hantverkare, servicepersonal, vårdpersonal och människor som reser ut varje morgon.
Och utvecklingen är inte likadan överallt. På kärnöarna har folkmängden varit relativt stabil sedan 2000. På öarna med statliga vägfärjor har den däremot ökat, med Rindö som ett tydligt exempel.
Skärgården består av många öar med olika förutsättningar.
Framtiden börjar en tisdag i februari
Det finns möjligheter mitt i de bekymmersamma siffrorna. Rapporten visar att 73 procent av hushållen hade fiber till fastigheten 2025. Distansarbete kan göra det lättare för fler att stanna eller flytta ut. Och det finns skärgårdssamhällen som faktiskt växer.
Men fiber kan inte köra en färja. En videolänk kan inte ersätta en undersköterska vid köksbordet. Och ett sommarhus kan inte på egen hand hålla en livsmedelsbutik öppen i februari.
Det är där den verkliga framtidsfrågan finns. Inte i hur många som vill till skärgården under semestern, utan i hur många som har möjlighet att leva där när semestern är slut.
För den som tittar på öarna från ett soldäck är skärgården en upplevelse. För den som bor kvar när vinden vänder är den ett hem. Och hem behöver mer än vackra utsikter. De behöver människor.